Lösningar och behandlingar

Vad händer i atopisk hud (och hur kan man minska eksemutbrott)?

En svårare form av mycket torr och irriterad hud med klåda anses vara atopisk hud. Denna hudsjukdom är vanligt förekommande och börjar i mycket ung ålder, och är dessutom en av huvudorsakerna till besök hos hudläkaren. Under de senaste 30 åren har antalet fall av atopisk dermatit fördubblats eller till och med tredubblats i västländer*. Atopisk hud är inte välkänd eller förstådd, men den påverkar livet negativt för barn och deras föräldrar. Nya vetenskapliga upptäckter har dock förbättrat förståelsen av sjukdomen och förändrat hur den behandlas, redan från födseln.

Atopisk dermatit är en inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av extrem torrhet och röda fläckar som ofta är täckta med små vesikler (blåsbildningar) som orsakar intensiv klåda. Atopisk dermatit är en godartad och icke-smittsam kronisk sjukdom med uppblossande eksem. Dessa akuta utbrott har en betydande inverkan på livskvaliteten och orsakar ofta sömnlöshet. Med tiden kan en atopisk profil visa sig i andra allergier, såsom astma, allergisk rinit eller allergisk konjunktivit. Komplikationer inkluderar sekundära infektioner som är orsakade av bakterier eller virus (herpes). Molluscum contagiosum (mollusker), som orsakas av virus, förekommer också oftare hos personer med atopisk profil.

Huden är extremt torr, blir mer genomtränglig och förlorar sin barriärroll mot yttre påfrestningar och allergener. Men inte all torr hud blir atopisk. Atopi utvecklas på profiler med ett genetiskt anlag. Studier har visat att om en förälder har atopisk hud är sannolikheten för att barnet får samma hudtillstånd 30 %**. Om båda föräldrarna är drabbade är sannolikheten 70 %**.

Förutom den genetiska faktorn :

atopisk hud också relaterad till ett onormalt immunförsvar

som överreagerar och skapar inflammation

Allergener

(kvalster, djurhår, pollen) och vissa bakterier (Staphylococcus aureus) kan tränga igenom epidermis och utlösa inflammatoriska reaktioner.

Matallergier (komjölk, ägg, etc.) är också utlösande matsmältningsfaktorer för vissa typer av eksemutbrott. Andra faktorer – såsom kemiska produkter som appliceras på huden, värme och svett – är irriterande ämnen som orsakar dessa utbrott. Men i de allra flesta fall har atopiska barn inte matallergier. Matallergier visar sig som tecken på matsmältningen och ett "avbrott" i höjd- och viktkurvor.

**Dermatite atopique. SA Büchner. Swiss Medical Forum nr. 19, maj 2001

Steg 1

Atopisk dermatit börjar vanligtvis mellan den andra och tredje levnadsmånaden när mycket lokaliserade röda fläckar uppträder på kinderna och händerna, och sprids sedan till böjvecken på knän och armbågar. Sjukdomen utvecklas genom utbrott under ett till två år. Huden är permanent torr, vilket leder till klåda, sömnlöshet och försämrad livskvalitet.

Steg 2

Efter flera år kan vissa barn utveckla andra tecken på atopi, såsom allergisk rinit och/eller allergisk astma. Detta är den sista etappen av det "atopiska förloppet". Det involverar ofta klåda och en riklig kolonisering av staphylococcus aureus på huden.

För att förhindra att symtom uppstår och förvärras rekommenderar därför forskare i dagsläget en tidig behandling, redan från födseln, för att behandla atopisk hud hos nyfödda som ännu inte visar tecken på tillståndet, men som bär på anlag.

Människor som drabbas är genetiskt benägna att få allergier (atopibenägna).
De kan också ha andningsproblem (astma), problem i öron, näsa och svalg (allergisk rinit), ögonproblem (allergisk konjunktivit) eller matsmältningsproblem (födoämnesallergi).
Bebisar och spädbarn är mest benägna att drabbas, vanligtvis mellan tre månader och fem år, med en topp på 80 % av fallen före ett års ålder. Men atopisk hud kan kvarstå längre, upp till vuxen ålder.

Dr Michèle Sayag, Allergolog.

Fråga från en användare: Hur kan atopisk dermatis förebyggas och behandlas?
Förebyggande används för "riskbarn", nämligen barn med minst en allergibenägen förälder. I dessa fall vet vi till exempel att det är bäst att undvika kontakt med katter under de första veckorna. När det gäller behandling bör utbrott av eksem behandlas så tidigt som möjligt med topikala antiinflammatoriska steroider. Förändringar i hudbarriären bör behandlas varje dag med ett mjukgörande medel.

Dr Michèle Sayag, Allergolog.
Dr Michèle Sayag, Allergolog.

Fråga från en användare: Kan vattnet jag använder för att tvätta mitt barn förvärra dess atopiska besvär?
Hårt vatten gör torr hud värre och påverkar därför hudbarriären som gör att allergener från omgivningen kan tränga in i huden och utlösa utbrott av eksem hos atopiska barn.

Dr Michèle Sayag, Allergolog.
Dr Michèle Sayag, Allergolog.

Fråga från en användare: Jag lider av allergier (eksem, bältros). Kommer min dotter därför att vara mer benägen att utveckla dessa hudproblem?
Bältros är inte en allergi utan en virusinfektion. Men om du lider av atopiska allergiska reaktioner är det mer sannolikt att din dotter drabbas av atopisk dermatit.

Dr Michèle Sayag, Allergolog.

När den tilltagande karaktären av atopisk dermatit väl förstods, antogs ett nytt förhållningssätt till sjukdomen med två huvudmål som bör uppmuntra dig att kontakta din hudläkare.

FULLSTÄNDIG DIAGNOS

Vilken strategi bör väljas för att hantera en progressiv sjukdom? Vi måste stoppa utveckligen och agera så tidigt som möjligt, i stadiet av "pre-atopisk" torrhet hos spädbarn i riskzonen: de vars hud är mycket torr, vitaktig och sträv, och de vars föräldrar eller syskon har haft atopisk hud.

Hur bör detta göras? Genom att ingripa så tidigt som möjligt, med den mest målinriktade behandlingen som finns, eftersom varje utbrott av atopisk dermatit främjar nya skov. Det är viktigt att behandla varje utbrott på ett grundligt sätt, vilket kommer att begränsa återkomsten av nya utbrott samt minska sjukdomens utveckling och varaktighet.

Medicinska behandlingar för eksemutbrott bygger huvudsakligen på lokala kortikoider (eller topikala steroider). De eliminerar inflammatoriska utbrott och ger snabb lindring av klåda. Utbrotten återkommer ofta när behandlingen avbryts. Mängden lokala kortikoider som appliceras beror på ytan som kräver behandling samt patientens ålder. Den mängd tuber som används under en begränsad period bestäms av läkaren. Undvik att applicera kortikoider i ansiktet eller på spädbarnets blöjområde.
Takrolimus kan användas som andrahandsbehandling om topikala steroider har misslyckats, men endast på barn över ett år. Andra typer av behandlingar övervägs endast för vuxna och ungdomar.
En selektiv kost är bara motiverade efter medicinskt bekräftande av en livsmedelsallergi (med hjälp av matallergitester i en specialiserad miljö).

Se till att följa alla din hudläkares råd. Kom ihåg att vidta följande försiktighetsåtgärder:

Undvik allergener, såsom kvalster, pollen och djurhår och fjädrar, som kan orsaka en akut inflammatorisk reaktion. Undvik även exponering för tobak som är irriterande.
Undvik att introducera fast föda för tidigt för spädbarn. Följ din barn- eller allmänläkares råd.
Välj bomullskläder. Undvik ull och syntetiska kläder som kan irritera huden.
Var noga med att inte använda för mycket tvättmedel när du tvättar. För mycket tvättmedel kan göra huden skör.
Kom ihåg att stryka eller torktumla din kläder. Detta kommer att göra dem mjukare och bekvämare.
Se till att temperaturen i ditt hem inte är för varm (19-20 °C) och fukta luften regelbundet. Vädra rummen varje dag, både sommar och vinter.
Öka luftfuktigheten i ditt sovrum regelbundet, exempelvis genom att hänga en våt handduk i det över natten.
Det finns inga begränsningar för sport om inte överdriven svett förvärrar klåda.

Ta en fem till tio minuter lång dusch med varmt vatten varje dag (vattnet bör inte vara varmare än 35 °C; torr hud gillar inte för varmt vatten). Undvik bubbelbad och badsalt som kan torka ut och irritera huden.
Tvätta kroppen med en rengöringsprodukt med hög tolerans; helst en tvålfri duschgel eller en lipidberikad, återfuktande rengöring för att stärka hudbarriären. Säg hejdå till vanliga tvålar eftersom de irriterar och torkar ut epidermis.
Torka huden noggrant och skonsamt; klappa försiktigt med en bomullshandduk.

Använd en mjukgörande creme med mycket hög tolerans som främjar återuppbyggnaden av hudbarriären, gör huden smidig och mjuk och minskar hyperreaktivitet. Applicera generöst en till två gånger om dagen.
När du upplever att eksemet känns extra besvärligt kan du använda en återfuktande produkt, rik på fetter eller oljor, som lindrar klåda och begränsar inflammatoriska reaktioner. Applicera på hela kroppen en till två gånger dagligen, undvik att applicera direkt på eksemskador.